• Hem
  • Efterarbete
  • Bouppteckning & Dödsboanmälan

Bouppteckning & Dödsboanmälan

En bouppteckning ska i de allra flesta fall upprättas i samband med att en person avlider. I de fall den avlidne ej har någon fastighet och tillgångarna är mindre än skulderna, kan en dödsboanmälan upprättas. En dödsboanmälan upprättas av socialnämnden där den avlidne var skriven. Lagen som reglerar formen för bouppteckningar finns i ärvdabalken.

Syftet med bouppteckningen och dödsboanmälan är bland annat att underlätta för kommande arvskifte samt skydda arvtagare och fordringsägare. Bouppteckningen ska förrättas inom 3 månader från dödsfallet och sedan skickas in senaste 1 månad efter förrättningen.

Bouppteckningen är en handling där man redovisar den avlidnes sammanlagda tillgångar och skulder. Om den avlidne var gift ska även den efterlevandes tillgångar och skulder redovisas. Detsamma gäller om den avlidne var sambo och den efterlevande sambon begär bodelning. Bouppteckningen ska även innehålla uppgifter om vilka som är dödsbodelägare och om det finns eventuella efterarvingar. Efterarvingar är vanligtvis barn till den efterlevande maken.

Det är den närmast anhöriga som ansvarar för att bouppteckningen utförs och att alla uppgifter blir korrekta. Denna person kallas för bouppgivare. Bouppgivaren ska skriva under bouppeckningen och intyga att uppgifterna är korrekta och att inget medvetet har utelämnats.

Alla dödsbodelägare och eventuella efterarvingar och testamentstagare måste kallas i ”god tid” till förrättningsdagen. ”God tid” innebär ca 2 veckor för personer som är bosatta i Sverige och 4 veckor om personen bor utomlands.

Bouppteckningen ska förrättas av två förrättningsmän. Dessa personer måste vara trovärdiga och kunniga. Förrättningsmännen får inte vara någon av dödsbodelägarna. Minst en av förrättningsmännen måste närvara vid förrättningen och båda måste skriva under bouppteckningen.

När bouppteckningen är underskriven och klar, så skickas den till Skatteverket. När Skatteverket har godkänt bouppteckningen kan man upplösa dödsboet. Detta sker genom att man först betalar den avlidnes skulder. Därefter sker eventuellt bodelning om den avlidne var gift eller om efterlevande sambo har begärt bodelning. Slutligen sker arvsskiftet där man gemensamt kommer överrens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Arvsskiftet är en skriftlig handlig som ska underteckas av samtliga dödsbodelägare och eventuella testamenstagare.

Man kan förrätta boupptckningen själv genom att ta hjälp av släkt eller vänner som agerar förrättningsmän. Då är det oftast smidigast att använda Skatteverket blankett som ni hittar här! Det är dock vanligt att man tar professionell hjälp så allt blir korrekt. Det kan t ex vara den lokala begravningsbyrån, banken eller juristbyrån. Numera finns det även flera alternativ på nätet, t ex Bouppteckning Online som utför bouppteckningen till ett fast pris.